Bunden eller rörlig bolåneränta?

Vad betyder bunden och rörlig?

Rörlig ränta är egentligen den kortaste bindningstiden — 3 månader. Räntan sätts om var tredje månad och följer marknaden, så din månadskostnad kan ändras fyra gånger om året. (Det finns ingen helt “flytande” ränta i Sverige — 3-månaders är det rörliga alternativet.)

Bunden ränta är fast under en bestämd period. Du kan binda från 3 månader upp till 10 år, men vanligast är 1–5 år. Räntan är då densamma hela perioden — oavsett vad marknaden gör.

Vilken blir billigast?

Historiskt har den rörliga (3-månaders) räntan i genomsnitt varit lägre än längre bundna räntor — men det finns ingen garanti, och den svänger mer. Bunden ränta kostar oftare lite mer, men du vet exakt vad du betalar varje månad.

Valet handlar därför mindre om att “gissa rätt” och mer om hur mycket variation din ekonomi tål. Vill du ha lugn och en budget som inte ändras väljer många att binda; vill du chansa på en lägre snittkostnad och tål svängningar passar rörligt.

Att lösa ett bundet lån i förtid

Löser du eller binder om ett bundet lån innan bindningstiden är slut kan banken ta ut ränteskillnadsersättning (konsumentkreditlagen 36 §) — en kompensation för att den får tillbaka pengarna i förtid.

Sedan 1 juli 2025 beräknas ersättningen utifrån marknadens swapräntor (ett snitt över 20 handelsdagar): banken jämför swapräntan när du band lånet med swapräntan när du löser det, för den tid som återstår. Din egen avtalade ränta påverkar inte längre beloppet. (Lån som bands före 1 juli 2025 beräknas enligt den äldre metoden, som utgick från bostadsobligationer plus ett påslag.)

Ett rörligt lån kan du däremot lösa eller extraamortera utan ränteskillnadsersättning — och även på ett bundet lån är det gratis vid varje villkorsändringsdag, när bindningstiden löper ut.

Dela upp lånet

Du måste inte välja antingen eller. Många delar upp bolånet i en rörlig del och en eller flera bundna delar — till exempel hälften rörligt och hälften bundet — för att få både flexibilitet och förutsägbarhet.

Ett tips är att sprida bindningstiderna (t.ex. 1, 3 och 5 år) så att inte hela lånet ska bindas om samtidigt, just när räntan råkar vara hög.

Jämför snittränta, inte listränta

Bankens listränta är sällan vad kunderna faktiskt betalar — de flesta får rabatt. Sedan 2015 måste varje långivare därför publicera sin genomsnittliga ränta (snittränta) per bindningstid varje månad (Finansinspektionens föreskrift FFFS 2015:1).

Det är snitträntan du ska jämföra mellan banker — och det är den Ränto visar. En lägre snittränta på samma bindningstid är en mer rättvis jämförelse än listräntan.