Sparkonto eller ISK — var ska pengarna ligga?

Två sorters sparande

Ett sparkonto är pengar på ett bankkonto som ger ränta. Värdet kan inte sjunka, och du kommer åt pengarna snabbt — det är trygghet och förutsägbarhet.

Ett ISK (investeringssparkonto) är ett konto där du sparar i fonder och aktier. Värdet går upp och ner med marknaden, men över lång tid har sparande i aktier historiskt gett mer än ett sparkonto. De beskattas också helt olika.

Sparkontot: din trygga buffert

Pengar på ett sparkonto hos en bank med svensk insättningsgaranti är skyddade upp till 1 150 000 kr per person och bank (2026) — får banken problem får du tillbaka pengarna via Riksgälden.

Räntan du tjänar beskattas som kapitalinkomst med 30 %. Banken rapporterar räntan till Skatteverket, så den är oftast förifylld i deklarationen.

Sparkontot passar bäst för bufferten (de flesta sparar 3–6 månadsutgifter) och pengar du kan behöva snart.

ISK: för det långsiktiga

På ett ISK betalar du ingen skatt på varje vinst eller utdelning. I stället betalar du en låg årlig schablonskatt på hela värdet — räntan är statslåneräntan plus 1 procentenhet (lägst 1,25 %), och 2026 är de första 300 000 kr dessutom skattefria. Vid god avkastning blir det oftast mycket billigare än 30 % på varje vinst.

Baksidan: du betalar schablonskatten på värdet över fribeloppet även år då sparandet står still eller går back, och du kan inte kvitta förluster mot vinster som på ett vanligt aktiekonto. Därför passar ISK pengar du kan låta ligga i flera år — inte bufferten.

Vill du förstå ISK på djupet, läs vår guide ISK förklarad eller räkna på skatten i vår ISK-kalkylator.

Vilket ska du välja?

Det är sällan antingen eller. En vanlig ordning: bygg först en buffert på ett sparkonto med hög ränta, och spara sedan det långsiktiga (pension, mål som ligger 5+ år bort) i ett ISK med fonder.

Jämför alltid räntan på sparkontot — skillnaden mellan bästa och sämsta bank är stor — och välj ett ISK hos en bank eller nätmäklare med låga eller inga fondavgifter.